Idag tänkte vi åka in och
handla kläder men Jennifer orkade inte. Så det blev en lugn dag hemma. Vi
somnade på em. en stund. Gäller att passa på att sova, när man kan. Senare kom
några vänner, en liten stund. Gumman tycker det har varit jobbigt med sina
vänner. Hon tycker att de känts som om de hade försvunnit.
Hon känner sig ensam.
19 nov -05
Idag är det provtagning
före kl. 12, proverna är inför kuren imorgon. Proverna ska hon ta på avd. De
var bra, så det blir en Methotrexate kur kl. 9. Den kuren brukar ta ca 3-4
dagar. Tiden går så sakta men vi kom hem till slut. Tyvärr spyr hon då och då,
fortfarande.
Tar ju aldrig slut. Hennes
kropp måste vara helt slut. Jag är slut, utan cellgifter.
Senare i veckan kände
gumman att hon ville prova och gå till skolan. Och självklart skulle hon få
prova det. Jag är ju hemma så jag kan ju hämta henne om det skulle vara något, tänkte jag.
Det gick jättebra! Hon var
där nästan hela dagen. Men hon var helt slut när hon kom hem.
27 nov -05
Methotrexate kur igen. Inläggning
kl. 8.00. Under veckan vi var där nu, så kom en gammal vän till Jennifer och
ville sova över hos henne, på sjukhuset. Och det gick bra. De är så pass stora
så att de kan vara själva.
Jag skulle för första
gången som gumman är på sjukhuset, få åka hem och sova. I min säng, utan min
dotter. Kändes skönt men lite obehagligt. Lämna min sjuka dotter på sjukhuset.
Men, jag litade på sjukhuspersonalen, de skulle ringa om det var något. Det kändes tryggt.Sedan så ringde jag och Jennifer varandra. Men det var inte den skönaste sömnen, jag hade haft. Svettig och
en orolig sömn.
På morgonen, när jag vaknade gick jag
och handlade lite innan jag åkte till sjukhuset. När jag kom satt Jennifer och kompisen och
hade det bra. Personalen hade hjälp Jennifer lite under natten. Men det hade
gått bra, sa de. Senare beställde jag pizza från KS Pizza. Helt underbart!
Ringer bara och beställer, som hemma. Fast de kommer upp på avd. och lämnar vid
rummet. Kanon för en ensamstående morsa.
1 dec -05
Idag kom vi hem. Skönt!
Alltid skönt att få komma hem. Gick och bokade tvättstugan för att tvätta upp kläderna vi hade haft. Samtidigt plockade
jag lite här hemma. Ingen ro ingen rast. Tänk, tänk om jag fick vara pigg och känna mig glad. Känner mig konstandt trött. Fattar inte. Jag sover och sover... men ändå trött. Och som skrivet... så sov vi en stund på em. Man blir så trött av att vara på
sjukhuset. Men det är ändå tryggt att vara där.
2 dec -05
Idag har Jennifer ont i
fötterna. Vi har fått reda på att det är biverkningar från Methotrexate. Mycket
ovanlig sådan. Enl. läkarna och FASS som jag tittade i så är det 1/10 000 som
får det. Det kan sätta sig på handflatorna också. Det är som stora blåsor,
vita. Och den pillimariska dottern jag har, så ska ju hon ju pilla på dem. När
det går hål på dem så rinner det ut som mjölk. Istället för gult var, så är det
vitt klet. Skumt!
Ja ja… säg det som är vanligt. Så, när hon skulle fram här hemma så fick
jag ”putta” henne på en gammal tv bänk med hjul, som jag hade i källaren. Det
gick bra. Hon kunde ju inte gå, så. Fantasi måste man ha... suck.
Idag kl. 13 så kom några
klasskompisar från skolan. Jennifer var jätte nervös innan de skulle komma. Hon
hade ju inte varit i klassen på länge. De hade med sig presenter
från klassen. Hon fick en mp-3 spelare och ett fint silver halsband. Sen satt
vi och snackade lite.
Jennifer gick inte till
skolan eller något mer i den klassen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar